Om man bortser från den någorlunda usla produktionen med omotiverade klippbilder och effekter och en alldelles för sockersöt babyröst som ska lotsa tittaren genom programet så finns det en aspekt som är intressant att analysera; varför är det nästan bara människor som bor utanför storstäderna som är med i dem här programmen?
(jag tänker på Grannfejden, Lyxfällan och liknande, vad vissa skulle kalla white-trashprogram)
Kan det kanske vara så, att den gamla illussionen om att det är "bra för människan" att bo på landet inte var helt korrekt?
Det kanske rent av är skadligt för oss att bo på landet?
Vi behöver kanske omges av olika sorters människor för att inte bygga en bubbla av misstänksamhet och irritation runt omkring oss?
Jag ser framför mig hur folk på landsbygden och i småstäder står bakom fönster och gläntar på gardinerna när grannarna kommer hem och vänder sig om till valfri familjemedlem och säger en mening som börjar med "Jaha! Nu har....."
Jag ser framför mig hur folk sitter runt köksbord och snackar skit, hur folk ser på TV och tänker "jävla fjollor i Stockholm", hur folk skyller allt ont i världen på alla andra än sig själva, hur folk går till kyrkan varje söndag för att de inte vet bättre eller har ett kafé att samlas på, hur folk snackar skit och ljuger, hur avundsjukan breder ut sig över att inte ha ett bibliotek i varje vägkorsning eller ett universitet eller specialistsjukhus i kvarteret, utan att se sina toklåga boendekostnader.
Nu kommer en del kanske säga:
"men i storstäderna är det större risk för stress och avgaser och strålning".
Men vet ni vad?
Det är också större risk för trevliga givande konversationer, sex, kaffe och lata dagar i parker.. Jag stannar nog här.
1 kommentar:
Vad har mitt hus med inlägget att göra kan man ju fråga sig?!
Skriva om White-trash-saker och knäppa kort på mitt hus...
Dags att anmäla oss till grannfejden hurru :P
Skicka en kommentar