fredag 3 april 2009

Nästa Hallsberg

Om du någonsin tar ett kort på dig själv när du sitter på ett tåg så kan du kallt räkna med att varenda svenne-banan i hela vagnen vänder sig om och fånstirrar på dig. Jag hade tyckt att det var pinsamt att ta en bild på mig själv om jag hade brytt mig. Men jag bryr mig inte om de här människorna eftersom det är människor som jag antagligen aldrig kommer att träffa igen i hela mitt liv.

Det är soft att åka tåg, annars. Jag sitter och tittar på lite Youtube-klipp, musikvideos och stand-up. Egentligen skulle jag ha fått en DVD med Bill Mahers dokumentär "Religilious" idag, men min så kallade VÄN har inte lyckats få iväg den i tid så jag hann inte få med den på tåget. Den ligger väl hemma och möglar på hallgolvet under brevinkastet. Nej jag skojar bara, jag överlever. Det är bara för att jag vet att min kompis får så dåligt samvete för att jag inte fick den i tid, som jag jävlas med honom. Egentligen borde han kanske ha dåligt samvete för att han laddat hem den olagligt (det är därför jag inte skriver hans namn, hej FRA!) och egentligen så borde jag kanske ha lite dåligt samvete också, vad vet jag?

Jag har en dryg halvtimme kvar innan tåget kraschlandar in i Stockholms Central och det är solsken ute i skogarna här i Närke, eller Medelpad, eller var fan vi nu är någonstans. De här "mellanlänen" är inte speciellt lätta att hålla reda på, och som tur är så måste jag ju inte det heller.

Det ska bli skönt att vara i Stockholm och varva ner lite. Det låter kanske motsägelsefullt med så är det i alla fall. Slippa undan min stressade vardag och spårvagnar och sånt därnt för några dagar. Jag ska först och främst försöka hitta någon att umgås med någon timme eller två, innan jag far ner till min syster i Skogås och berömmer henne för deras nya kök som de har byggt. Sen ska jag träffa Sebban och Peter för första gången sedan nyår, typ. Vi ska ut och fira att just jag är just där. Enligt uppgifter från Sebbe så kan det förekomma öl i samband med det hela och jag har väl aldrig spottat i några glas direkt.

Nu ska Jonas kila över till restaurangvagnen och se vad kexchokladen kan tänkas kosta, jag har 700 kronor i kontanter med mig så jag BORDE ju ha råd? Skönt att vara på väg i vilket fall som helst, det är den skönaste känslan enligt mig (och Martin Kellerman) att vara på väg mot ett annat mål, att lämna stan och susa iväg på motorvägen, eller järnvägen. Spårvägen räknas inte.

Och till alla potentiella inbrottstjuvar vill jag varna för mina två folkilskna vänner (Mattias och hans flicka) som passar lägenheten när jag är iväg.

Tuff tuff tuff!

1 kommentar:

Chris Noric sa...

Vad snackar du för skit?
"Mellanlän"... jag är ju från Medelpad :P

Vart jag ville komma med det här?
Nä jag vet inte... är ju sannt det du skrev.... suck