Midsommar-'firande' i Göteborg

Det kan verka värdelöst att sitta själv på midsommarafton. Det är det också.

Jag har precis ägnat SVT-play en knapp timme. Det var lite spännande att se serien "Hemliga rum" som handlar om gamla bevarade platser i slott, armébaser och sånt där bös. En rätt lagom portion av 'Urban Exploration' sitter aldrig fel. Jag tror dock att jag skulle tröttna ganska fort om jag var inne i sådant ställe. Inget internet, ingen Redbull och inget att göra. Bara en massa konstiga knappar som inte gör något när man switchar på dem eller gammal konst av någon död svår snubbe som får mig att gäspa så hårt att bananflugor sugs mot mig från hela rummet.


Ja det är midsommar idag, man ska dansa runt midsommarstänger och dricka snaps och allt det där. När jag var liten spenderade vi midsommarafton hos mormor och morfar medan mamma jobbade på kvällen i Tylösand. Vi var i morföräldrarnas stuga i ett koloniområde i Halmstad och där var det en stor grej att klä en midsommarstång, resa den på amish-vis och sen dansa runt den och skratta åt varandras "spontanitet".

På kvällen var det chokladhjul där vi barn sprang omkring och tiggde två kronor av de äldre och vann aldrig något. Var det ett barn som vann fick han stryk av oss andra. Inte sällan var det några av de äldre som fick stryk också.
Folk fick stryk i sol och folk fick stryk i regn, där spelade inte vädret så stor roll.

Stryk fick speciellt en snubbe som hette Stellan och som av någon obegriplig anledning valde att fira midsommar med sin släkt, trots att han var typ 22 år. Han hade nog inga vänner, av desto mer begripliga anledningar.
Han blev alltid fullast i hela koloniområdet.
Och han brukade bli det runt klockan 14 på dagen och det var ingen fylla eller kille att leka med. Han kunde gå loss på både kvinnor och barn med nävar och fötter. Vi höll oss på bekvämt avstånd från honom men ändå tillräckligt nära för att kunna se när det flög vita plaststolar bland friggebodar och sommarklänningar.

Mamma brukade dyka upp senare på kvällen och vara helt slut efter jobbet. Hon förärade aldrig dansbanan ett besök eftersom hon var för trött och satt hellre med sina föräldrar och oss, när vi inte var ute och sprang och hittade på djävulstyg. Det var väl lite av en svensk barndomsidyll egentligen när jag tänker efter. Vi fick äta sill om vi ville, vilket vi inte ville och jordgubbarna kom från en aldrig sinande källa (mormor i köket).

Nu är det nya tider. Jag sitter på midsommarafton och surar över att inte ha något att göra eller någon att umgås med. Imorgon ska jag dock ner till Halmstad och träffa delar av familjen och det ska bli sjukt trevligt. En liten stund i alla fall. Morsans kille ska flytta hem till henne på måndag och både jag och min syster är dit kommenderade för att hjälpa till att flytta en massa grejer.

Ikväll vet i tusan vad som händer dock. Jag har ett par bärs här hemma och de lär försvinna i ett nafs och sen blir det kanske sängen. Mitt midsommarfirande börjar ju inte förrän imorgon.

(edit: jag hittade en version av "Staten och Kapitalet" med Ebba Grön på Spotify som är inspelad på min födelsedag, 11 december 1980. Eliiiit)