Jag är egentligen en ganska glad kille, men när jag är på väg genom ett regnigt Linnéstaden en söndag med hunger och stress i mig, så är jag per automatik, inte upplagd för att le. Ens på bild. Ens på en bild som jag själv tar, på mig själv.
Det tar några timmar mellan inläggen numera, vilket beror på att jag sliter häcken av mig på SVT i Göteborg. Om det är någon som inte fattar vad det är jag gör (så är vi två) så ska jag berätta det för er. eller nej, ni kan gå in på http://www.svt.se/riverside och klicka på något av de avsnitten som heter 5:1, 5:2,5:3 och så vidare. Bara det är en femma eller sjua i namnet så är det alltså undertecknad som har videofilmat hela rasket.
Jag jobbar med regissör Klas Karterud, som har gjort en hel del TV genom åren, bland annat grymt bra serien "Spung" (SVT). Vi börjar bli bra på det vi gör tillsammans, och nästa block vi gör, block 7, ser redigt bra ut, kan jag sitta och lova här.
Det är ganska mycket slit på jobbet, vi jobbar långa dagar och vi JOBBAR verkligen hela tiden också, inget Facebook eller något hängande vid några vattenautomater inte, nej, nej. Som sig bör på ett statligt verk så är det jobb dygnet runt.
Det är i och för sig (IFÖ-tjej?) en ganska bra grej, för den 25 september fick jag en lön som hette DUGA och jag kunde gå in i affär och rikta in mig på lyxigheter som Bravo-juice och Polarfärskt! Inget letandes efter den billigaste jästen för att baka torrt bröd med oregano, som i somras när jag väntade på den kassa A-kassan. Och sen kan jag betala tillbaka min skuld till min storasyster så att hon kan åka iväg till sina olika resmål i världen. Hennes stökiga lillebror får nöja sig med att åka Öresundståg till Halmstad och hjälpa vår gemensamma mamma med hennes sysslor, som att "åka och köpa cigg" och dylikt.
Men jag är en nöjd kille, det ska ni veta. Jag sneglar lite på en resa ner till Indien i januari, jag vet, det var faktiskt ett himla tjat om det där, men det ska nog inte vara så omöjligt. Jag ser fram emot stränderna i Goa och alla snälla indier som ska laga mat till mig. Hoppas att de ser fram emot mig också.
Nu vet jag inte riktigt vad jag ska här, jag har kanske tappat stinget? Det kommer, mina vänner. Det kommer! Men nu är det.. öh.. Tvättstugan, SEN sova :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar