Som en fågel i en bur..

Jag står i Kanalhuset (SVT Göteborg) och blickar ut över Göta Älv (det största hindret för framtida utveckling i Göteborg, näst efter det Socialdemokratiska partiet) och funderar över en massa tjafs. Det har blivit 5-6 veckor i en och samma stad nu. I en och samma kommun, med endast någon liten utflykt till Mölndal och det kan låta exotiskt men det är det inte. Eller det kanske är exotiskt i Mölndal ibland, men det var det inte då. Trevligt dock, ska jag väl tillägga, eftersom det var det äkta paret Waltersson som stod för fiolerna (pesto-pasta) men det var som sagt för ett tag sedan.

Jag drömmer mig bort lite smått och funderar över Indien (folk har sagt Thailand som svar på det idag, hela dagen). Bara för att jävlas så blir det inte Thailand. Jag vill till jävla Goa okej, inte till Pang Pung Sack och bli blåst av turistfångare och hamna i slagsmål med israeler, för det LÄR hända mig.

Nej jag far ner till Indien och hoppas att den drömbild som jag har målat upp, och som andra har målat upp för mig, stämmer något sånär. Jag ska till och med googla fram lite bilder och sånt där så jag har lite koll innan jag drar. Något som inte är likt mig, att ha lite koll innan jag drar. Jag kan åka till jobbet med byxorna på huvudet i extrema fall.
Nej så illa är det inte, men ni förstår säkert.

Jag vill verkligen åka iväg nu. Men det går inte, jag har mitt kontrakt till 18 december, utan semesterdagar.
Så det blir till att hålla ut.

Under tiden får jag ha lite 'lägre' drömmar och kanske hålla mig lite närmare Göteborg.
Jag svävar iväg lite och ser hur jag står, bakfull som tusan på en söndagförmiddag, på den smutsiga underjordiska stationen Nörreport i ett köldslaget Köpenhamn med en avslagen öl i ena handen, väntandes på ett tåg hem till Sverige.

Och eftersom jag svävar ut här, står jag givetvis inte där ensam utan med 'någon'...

Äsch.

Imorgon är det Håkan på Liseberg. Ska du hänga på? :-)