söndag 19 december 2010

För Jessica

Jag har verkligen haft fullt upp. Jag vet hur det låter, som varenda jävla blogg såhär i slutet på 2010, alla har fullt upp och prioriterar annat än en löjlig blogg som "ingen ändå läser". Jag är inte sämre, som Thåström sjunger "Sanningen är den att jag är typiskt svensk".

Eller nej, jag har lite högre tankar om mig själv. Jag säger till exempel tack när någon håller upp en dörr eller spottar ut mina tuggummi i papperskorgar istället för på asfalten.

Jag fick en kommentar på föregående inlägg. Ni ser det här nedanför, en bild på mitt jobb i Hultsfred, Rockgymnasiet GYRO i Hultsfred. En finfin skola dit ni borde skicka era 16åringar på en galet rolig och vettig mediautbildning.

Hur som helst. Jessica var orolig om jag hade slutat blogga. Och det hade jag också.
Likt hon tjejen i Norge som låg och sprattlade under isen och var dödförklarad i omgångar men numera är livs levande och trött på intervjuer - har jag själv varit frånvarande från både tangentbord och blogg.
Jag ber om ursäkt till er. Till Jessica. Och hon tjejen som sprang fram till mig på Hultsfredsfestivalen 2009 och skrek "VÄRLDENS BÄSTA BLOGG JU" och kramade mig. Minns inte vad du heter, men till dig med.

Det här är för er.

Söndag den nittonde december 2010

Jag sitter och dricker kaffe och äter en fralla på Condeco på Harry Hjörnes plats i Göteborg.
Folk springer runt som nynackade hönor med kassar som de inte ens minns att de har köpt.

I öronen dånar David Gray, en återupptäckt hjälte och hans smått juliga utan att bli äcklig låt; "This years love".
Hemma i lägenheten ligger Martin och Pontus och snusar i min dubbelsäng, Martin hyr ju min lägenhet ett år och jag bor på soffan i Göteborg när jag är här alltså.

Idag ska jag försöka att beställa en julklapp till min lillasyster och inbilla mig att den kommer fram innan jul, vi får se. Hoppas det.
Och sen ska jag äta pizza.
Och igår såg jag Harry Potterfilmen, som jag inte har en aning om vad den hette men den var väl skojig. Första gången jag såg en Harry Potterfilm så det var lite svårt att hänga med. Egentligen tycker jag att det var ett gäng plugghästar som sprang runt i Windows-skrivbordsbakgrunder och sköt ljus på varandra och droppade namn som jag aldrig hört förr. I slutet dör någon som jag inte kan säga namnet på, även om jag hade velat det.
Sen tyckte jag att jag såg Gandalf också, men jag kan ha fel.

Typ så.

Jessica, jag hoppas att din abstinens är botad för tillfället. :-)

2 kommentarer:

Sanna sa...

Ibland måste man ta lite time out från saker å ting för att få lite perspektiv. Eller som farmor brukar säga; man måste åka därifrån för att kunna hälsa på igen. Du skriver fantastiskt bra å ja blir glatt överraskad varje gång ja hälsar på i din blogg. Så tack för att du fortsätter. Kram & God Jul! /Sanna

Jessica sa...

Tack ;) nu är jag, och förmodligen också tjejen på Hultsfred, lugnade. Hoppas du har en underbar jul!