Sitt ner, blicken framåt.
Vi kommer fram så småningom.
Tyst nu, inte klaga.
Välkommen till Nordkorea!
fredag 31 december 2010
Min syn på internet
Nu menar jag inte själva webben och allt det där, spam, porr och tokiga kattungar. Sådant där lämnar jag därhän för ögonblicket.
Jag menar själva uppkopplingen!
Typ 1992 eller när det nu var så annonserade gamla lokaltidningen i Halmstad, Hallandsposten, att man kunde hyra in sig i deras modempool och därmed också dela på en uppkoppling för att komma ut på "inter-net" vad det nu var för nymodigheter.
Sedan dess har det gått i rasande fart och varje idiot sitter numera med en miljard terrårbyte/sekund i nedladdning men får betala en sjuhelvetes massa pengar för det och jag vill nu göra ett litet exempel här.
Jag jämför med vatten. Källan till allt liv, samt den kanske viktigaste ingrediensen (Obs, inte Ingrid Jensen) i öl och sådant.
Vatten är löjligt billigt. Det kostar i runda slängar kanske en sisådär.. vad är det, åtta kronor för en kubikliter, alltså tusen liter, alltså typ ett badkar lite drygt.
Det är ganska billigt.
Men varför är det så billigt?
Ja, inte skulle du betala samma pris för kranvatten som för flaskvatten till exempel?
Tänk er en lagom lång dusch för 350 kronor (eller det dubbla om vi tänker 7-eleven).
Inte en chans, vi skulle vägra.
Så då får staten och kommuner, län och landsting vacker öppna den stora kranen och vrida på vattnet så vi blir nöjda. Sen bajsar vi och spottar och diskar av vårt skräp och kissar i det, innan vi lämnar tillbaka det till storebrorsan som glatt tar emot nere på reningsverket för åtta kronor per tusingliter.
Tänk om det hade varit så när det kommer till bredbandsinternet.
Tänk om vi hade betalat kanske en tjuga i månaden och sedan laddat hem hela jävla internet med hemliga dokument, spam och UFO-filmer och varenda låttext sedan Mozart lyfte fjäderpennan. Inte för att vi måste utan för att vi vill. Spola lite extra vatten så att skiten rinner ner i avloppet ordentligt. Ladda hem lite softa wordfiler så att nätet rasslar igång.
Jag tror inte att det skulle gå hem hos Telia och Tre och Tele2 och vad de nu heter.
Vi, å andra sidan, skulle aldrig acceptera några konstiga gifter (läs spam) i vattnet.
Eller att vattnet plötsligt förlorar en massa tryck för att "det är många som laddar hem vatten till middagen just nu".
Och inte skulle vi vackert betala 300-500 kronor i månaden för en tjänst som består av.. Tadam.. ETTOR OCH NOLLOR!
Det är alltså elektriska impulser som vi betalar för. Inte något vara som vi fyller i ett glas och dricker upp utan ettor och nollor som inte behöver något reningsverk eller saneringsdammar, rör som rostar eller stora pumpstationer.
Nu tänker ni, "men vänta lite, bredband kräver också viss infrastruktur"..
Självklart.
Men inte behövs det infrastruktur så till den milda grad att fyra miljoner hushåll måste betala tretusen kronor om året för det?
Det blir alltså tolv miljarder brutto om man räknar enkelt. Vart går alla dem pengarna?!
Det liknar ingenting.
Jag röstar för att vi sänker priserna och gör bredbandinternet lika billigt och tillgängligt som vatten. Lika självklart och pålitligt, lika fort och högkvalitativt!
--
Och elen då, jag fattar i helvete inte hur det fungerar när man byter elbolag.
Jag vet att de inte kommer hem till mig och drar en ny sladd till ett annat elkraftverk, hela vägen från min vestibul till jävla Umeälven. De gör väl "någon koppling" någonstans och sen skinner de arslet av en med obegripliga räkningar. Räkningar som man glatt betalar för "el måste man ju ha".
Ja, det måste man.
Ge oss för fan el då, varför ska det vara något som några fittor (och kukar) på Vattenfall ska tjäna pengar på?
Ska de ta betalt för luften också?
Producera elen, underhåll kärnkraften och bygg solceller men sitt för fan inte och tjäna pengar på våra mest basala behov era jävla skurkjävlar!
Jag har inget emot att man tjänar pengar, absolut inte, men inte på sådant som är så självklart som el och internet. Det ska bara vara där, det ska bara fungera och gå fort och kosta så lite som möjligt.
Och dessutom.
Om vi slipper få en massa idiotiska räkningar som vi ändå inte fattar, vi snackar om 2-3 kuvert och papper per hushåll i månaden; en miljard 200 miljoner kuvert och papper årligen, så skulle vi spara en hel del energi och skog och således kunna få ännu mer el över. Och slippa betala en massa räkningar varje månad som simpla bönder.
Och OCR-nummer som aldrig tar slut..
Bläh.
Jag menar själva uppkopplingen!
Typ 1992 eller när det nu var så annonserade gamla lokaltidningen i Halmstad, Hallandsposten, att man kunde hyra in sig i deras modempool och därmed också dela på en uppkoppling för att komma ut på "inter-net" vad det nu var för nymodigheter.
Sedan dess har det gått i rasande fart och varje idiot sitter numera med en miljard terrårbyte/sekund i nedladdning men får betala en sjuhelvetes massa pengar för det och jag vill nu göra ett litet exempel här.
Jag jämför med vatten. Källan till allt liv, samt den kanske viktigaste ingrediensen (Obs, inte Ingrid Jensen) i öl och sådant.
Vatten är löjligt billigt. Det kostar i runda slängar kanske en sisådär.. vad är det, åtta kronor för en kubikliter, alltså tusen liter, alltså typ ett badkar lite drygt.
Det är ganska billigt.
Men varför är det så billigt?
Ja, inte skulle du betala samma pris för kranvatten som för flaskvatten till exempel?
Tänk er en lagom lång dusch för 350 kronor (eller det dubbla om vi tänker 7-eleven).
Inte en chans, vi skulle vägra.
Så då får staten och kommuner, län och landsting vacker öppna den stora kranen och vrida på vattnet så vi blir nöjda. Sen bajsar vi och spottar och diskar av vårt skräp och kissar i det, innan vi lämnar tillbaka det till storebrorsan som glatt tar emot nere på reningsverket för åtta kronor per tusingliter.
Tänk om det hade varit så när det kommer till bredbandsinternet.
Tänk om vi hade betalat kanske en tjuga i månaden och sedan laddat hem hela jävla internet med hemliga dokument, spam och UFO-filmer och varenda låttext sedan Mozart lyfte fjäderpennan. Inte för att vi måste utan för att vi vill. Spola lite extra vatten så att skiten rinner ner i avloppet ordentligt. Ladda hem lite softa wordfiler så att nätet rasslar igång.
Jag tror inte att det skulle gå hem hos Telia och Tre och Tele2 och vad de nu heter.
Vi, å andra sidan, skulle aldrig acceptera några konstiga gifter (läs spam) i vattnet.
Eller att vattnet plötsligt förlorar en massa tryck för att "det är många som laddar hem vatten till middagen just nu".
Och inte skulle vi vackert betala 300-500 kronor i månaden för en tjänst som består av.. Tadam.. ETTOR OCH NOLLOR!
Det är alltså elektriska impulser som vi betalar för. Inte något vara som vi fyller i ett glas och dricker upp utan ettor och nollor som inte behöver något reningsverk eller saneringsdammar, rör som rostar eller stora pumpstationer.
Nu tänker ni, "men vänta lite, bredband kräver också viss infrastruktur"..
Självklart.
Men inte behövs det infrastruktur så till den milda grad att fyra miljoner hushåll måste betala tretusen kronor om året för det?
Det blir alltså tolv miljarder brutto om man räknar enkelt. Vart går alla dem pengarna?!
Det liknar ingenting.
Jag röstar för att vi sänker priserna och gör bredbandinternet lika billigt och tillgängligt som vatten. Lika självklart och pålitligt, lika fort och högkvalitativt!
--
Och elen då, jag fattar i helvete inte hur det fungerar när man byter elbolag.
Jag vet att de inte kommer hem till mig och drar en ny sladd till ett annat elkraftverk, hela vägen från min vestibul till jävla Umeälven. De gör väl "någon koppling" någonstans och sen skinner de arslet av en med obegripliga räkningar. Räkningar som man glatt betalar för "el måste man ju ha".
Ja, det måste man.
Ge oss för fan el då, varför ska det vara något som några fittor (och kukar) på Vattenfall ska tjäna pengar på?
Ska de ta betalt för luften också?
Producera elen, underhåll kärnkraften och bygg solceller men sitt för fan inte och tjäna pengar på våra mest basala behov era jävla skurkjävlar!
Jag har inget emot att man tjänar pengar, absolut inte, men inte på sådant som är så självklart som el och internet. Det ska bara vara där, det ska bara fungera och gå fort och kosta så lite som möjligt.
Och dessutom.
Om vi slipper få en massa idiotiska räkningar som vi ändå inte fattar, vi snackar om 2-3 kuvert och papper per hushåll i månaden; en miljard 200 miljoner kuvert och papper årligen, så skulle vi spara en hel del energi och skog och således kunna få ännu mer el över. Och slippa betala en massa räkningar varje månad som simpla bönder.
Och OCR-nummer som aldrig tar slut..
Bläh.
Etiketter:
räkningar el internet pengar vatten staten
torsdag 30 december 2010
onsdag 29 december 2010
Chapmans Torg Göteborg
I två veckor ska jag nu bryta ner småstads-Jonas och bygga upp storstads-Jonas, det ska bli intressant. Kanske stryker jag med på kuppen, vi får se. För om två veckor är jag tillbaka i Hultsfred igen, bland söndagsstängda konditorier och villagator.
Men jag klagar inte.
Snart är det nyår, då blir det tydligen lite middag med Calle och lite annat folk. Jag har till och med köpt slips, för första gången i hela mitt liv. 30 år gammal hallå... Ångest? Nja, kanske över att knyta fanskapet i så fall. Jag har en slips sedan förut som är färdigknuten av min morfar, som dog 1998 så det är inte precis läge att fråga en släkting om hjälp. Vad jag nu menar med det, att de dör efter att knutit slipsar åt mig? Jag vet inte. Kanske inte ändå. Jag bara svamlar.
Göteborg är hur som helst väldigt kallt. Men Göteborgsposten lovar en värmebölja mot veckoslutet, det ska vara "härliga -4 grader" Och det vill man ju inte missa.
Jag vill helst av allt lägga mig i en varm pool och bara flyta iväg en stund, men det låter sig inte göras för jag vill inte göra det själv. Lite loosigt.
Själv är jag just nu i alla fall, sitter på Espresso House på Vasagatan som lägligt nog ligger i Vasastaden. Tokigt det vore annars. Det var här som Gustav Wasa bodde och åt åt Wasa-knäckebröd dagarna i ända, innan han byggde Wasa-skeppet och allt det där.
Nu har ni lärt er något nytt idag. Hoppas ni är glada, för det är jag. Ingen speciell anledning.
Allt känns så enkelt bara, förutom kylan då. Orkar knappt gnälla över spårvagnarna ens, förutom att de är kalla så är de ett roligt tidsfördriv när man inte har det minsta bråttom eller ambitioner att komma fram till ungefär dit man hade tänkt sig.
Nu ska jag till någon (dyr) matbutik och köpa (dyrt) bröd.
Det är vad som gäller i Vasastaden numera.
Kalla kramar
Men jag klagar inte.
Snart är det nyår, då blir det tydligen lite middag med Calle och lite annat folk. Jag har till och med köpt slips, för första gången i hela mitt liv. 30 år gammal hallå... Ångest? Nja, kanske över att knyta fanskapet i så fall. Jag har en slips sedan förut som är färdigknuten av min morfar, som dog 1998 så det är inte precis läge att fråga en släkting om hjälp. Vad jag nu menar med det, att de dör efter att knutit slipsar åt mig? Jag vet inte. Kanske inte ändå. Jag bara svamlar.
Göteborg är hur som helst väldigt kallt. Men Göteborgsposten lovar en värmebölja mot veckoslutet, det ska vara "härliga -4 grader" Och det vill man ju inte missa.
Jag vill helst av allt lägga mig i en varm pool och bara flyta iväg en stund, men det låter sig inte göras för jag vill inte göra det själv. Lite loosigt.
Själv är jag just nu i alla fall, sitter på Espresso House på Vasagatan som lägligt nog ligger i Vasastaden. Tokigt det vore annars. Det var här som Gustav Wasa bodde och åt åt Wasa-knäckebröd dagarna i ända, innan han byggde Wasa-skeppet och allt det där.
Nu har ni lärt er något nytt idag. Hoppas ni är glada, för det är jag. Ingen speciell anledning.
Allt känns så enkelt bara, förutom kylan då. Orkar knappt gnälla över spårvagnarna ens, förutom att de är kalla så är de ett roligt tidsfördriv när man inte har det minsta bråttom eller ambitioner att komma fram till ungefär dit man hade tänkt sig.
Nu ska jag till någon (dyr) matbutik och köpa (dyrt) bröd.
Det är vad som gäller i Vasastaden numera.
Kalla kramar
Etiketter:
Göteborg kyla Vasastaden lägesrapport vinter
söndag 19 december 2010
För Jessica
Jag har verkligen haft fullt upp. Jag vet hur det låter, som varenda jävla blogg såhär i slutet på 2010, alla har fullt upp och prioriterar annat än en löjlig blogg som "ingen ändå läser". Jag är inte sämre, som Thåström sjunger "Sanningen är den att jag är typiskt svensk".
Eller nej, jag har lite högre tankar om mig själv. Jag säger till exempel tack när någon håller upp en dörr eller spottar ut mina tuggummi i papperskorgar istället för på asfalten.
Jag fick en kommentar på föregående inlägg. Ni ser det här nedanför, en bild på mitt jobb i Hultsfred, Rockgymnasiet GYRO i Hultsfred. En finfin skola dit ni borde skicka era 16åringar på en galet rolig och vettig mediautbildning.
Hur som helst. Jessica var orolig om jag hade slutat blogga. Och det hade jag också.
Likt hon tjejen i Norge som låg och sprattlade under isen och var dödförklarad i omgångar men numera är livs levande och trött på intervjuer - har jag själv varit frånvarande från både tangentbord och blogg.
Jag ber om ursäkt till er. Till Jessica. Och hon tjejen som sprang fram till mig på Hultsfredsfestivalen 2009 och skrek "VÄRLDENS BÄSTA BLOGG JU" och kramade mig. Minns inte vad du heter, men till dig med.
Det här är för er.
Söndag den nittonde december 2010
Jag sitter och dricker kaffe och äter en fralla på Condeco på Harry Hjörnes plats i Göteborg.
Folk springer runt som nynackade hönor med kassar som de inte ens minns att de har köpt.
I öronen dånar David Gray, en återupptäckt hjälte och hans smått juliga utan att bli äcklig låt; "This years love".
Hemma i lägenheten ligger Martin och Pontus och snusar i min dubbelsäng, Martin hyr ju min lägenhet ett år och jag bor på soffan i Göteborg när jag är här alltså.
Idag ska jag försöka att beställa en julklapp till min lillasyster och inbilla mig att den kommer fram innan jul, vi får se. Hoppas det.
Och sen ska jag äta pizza.
Och igår såg jag Harry Potterfilmen, som jag inte har en aning om vad den hette men den var väl skojig. Första gången jag såg en Harry Potterfilm så det var lite svårt att hänga med. Egentligen tycker jag att det var ett gäng plugghästar som sprang runt i Windows-skrivbordsbakgrunder och sköt ljus på varandra och droppade namn som jag aldrig hört förr. I slutet dör någon som jag inte kan säga namnet på, även om jag hade velat det.
Sen tyckte jag att jag såg Gandalf också, men jag kan ha fel.
Typ så.
Jessica, jag hoppas att din abstinens är botad för tillfället. :-)
Eller nej, jag har lite högre tankar om mig själv. Jag säger till exempel tack när någon håller upp en dörr eller spottar ut mina tuggummi i papperskorgar istället för på asfalten.
Jag fick en kommentar på föregående inlägg. Ni ser det här nedanför, en bild på mitt jobb i Hultsfred, Rockgymnasiet GYRO i Hultsfred. En finfin skola dit ni borde skicka era 16åringar på en galet rolig och vettig mediautbildning.
Hur som helst. Jessica var orolig om jag hade slutat blogga. Och det hade jag också.
Likt hon tjejen i Norge som låg och sprattlade under isen och var dödförklarad i omgångar men numera är livs levande och trött på intervjuer - har jag själv varit frånvarande från både tangentbord och blogg.
Jag ber om ursäkt till er. Till Jessica. Och hon tjejen som sprang fram till mig på Hultsfredsfestivalen 2009 och skrek "VÄRLDENS BÄSTA BLOGG JU" och kramade mig. Minns inte vad du heter, men till dig med.
Det här är för er.
Söndag den nittonde december 2010
Jag sitter och dricker kaffe och äter en fralla på Condeco på Harry Hjörnes plats i Göteborg.
Folk springer runt som nynackade hönor med kassar som de inte ens minns att de har köpt.
I öronen dånar David Gray, en återupptäckt hjälte och hans smått juliga utan att bli äcklig låt; "This years love".
Hemma i lägenheten ligger Martin och Pontus och snusar i min dubbelsäng, Martin hyr ju min lägenhet ett år och jag bor på soffan i Göteborg när jag är här alltså.
Idag ska jag försöka att beställa en julklapp till min lillasyster och inbilla mig att den kommer fram innan jul, vi får se. Hoppas det.
Och sen ska jag äta pizza.
Och igår såg jag Harry Potterfilmen, som jag inte har en aning om vad den hette men den var väl skojig. Första gången jag såg en Harry Potterfilm så det var lite svårt att hänga med. Egentligen tycker jag att det var ett gäng plugghästar som sprang runt i Windows-skrivbordsbakgrunder och sköt ljus på varandra och droppade namn som jag aldrig hört förr. I slutet dör någon som jag inte kan säga namnet på, även om jag hade velat det.
Sen tyckte jag att jag såg Gandalf också, men jag kan ha fel.
Typ så.
Jessica, jag hoppas att din abstinens är botad för tillfället. :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)