Det fladdrar till i en tyllgardin.
Så sjunger Håkan Bråkan i en cover och jag ser det framför mig. Inte Håkan utan tyllgardinen som det fladdrar till i. Tyll är ett ganska tunt tyg, som egentligen är ett finmaskigt nät.
Det hänger ofta bakom brudar när de gifter sig och i diverse gamla torps fönster, bland döda sommarflugor och bortglömd spindelväv.
Tyll är skitbilligt på IKEA och av den anledningen har jag en massa tyll hemma som ligger i olika garderober och kartonger där det aldrig fladdrar till i dem.
Men på sommaren, när solen är så stark att den lyser genom själva husväggen, brukar jag hänga upp tyll i fönstret så det fladdrar till lite i det som i den där låten.
På vintern är det kallt och mörkt. Då gillar jag att ha tjocka och tunga gardiner som stänger ute ljud och kyla ganska effektivt. Nu är det snart vår, jag har inte bestämt mig riktigt för hur jag ska göra nu men de tunga gardinerna får hänga kvar en stund tills det blir en aningens varmare.
Också vill jag vara i Stockholm oftare. Av samma gamla anledningar som förut och av en ny anledning också. Nu är jag i Göteborg där det inte är någon snö och det är bra.
Det var nog allt för nu. Hej hej.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar